Svart och jag på WT, kapitel 1.

Nu är det dags att uppdatera lite igen. Sommaren är här och snart(!) också semestern. Vi har hunnit med att starta på två WTn. Jag redogör för det första här, så tar vi det andra i nästa inlägg. Enligt årets mål så skulle jag våga starta med Lilla Svart. Förra året var det bara hussen som åkte på tävlingar, både för att jag tog hand om valp och för att jag har så sjukt dåliga tävlingsnerver. Men nu var det dags att ta tjuren vid hornen och köra hund på riktigt.

 

Vi åkte hemifrån tidigt på morgonen, jag tror hon var runt 4-4.30 och jag gick inte och lade mig förrän runt ett på natten, så sömnen blev varken lång eller bra. På vägen dit var jag galet nervös men så hittade jag ett mantra som hjälpte mig: "idag ska jag och C apportera lite". Den mening var så härligt avdramatiserande och när vi väl kom fram till tävlingsplatsen så var min nervositet som bortblåst. Jag fattade ingenting - var var ångesten?

Och jag och C... vi apporterade lite. Och det gick helt ok! Resultatmässigt var detta hennes sämsta tävling men egentligen var det bara en ruta där hon föll tillbaka i gamla synder och fibblade bort poängen genom att knalla, och bara det är en seger i sig. I övrigt jobbade hon bra men hade lite stolpe ut. På två rutor övermarkerade hon men fick ändå fina kommentarer av domarna där en sade "riktigt synd. Det är en mycket duktig markör!". En ruta fick hon 20 poäng (av 20) på och kommentaren "det där var bra. Riktigt bra!" av en välrenommerad domare. I övrigt minns jag inte så mycket av dagen, det var ju ett tag sedan nu, så någon genomgång av rutorna blir det dessvärre inte. Men poängen blev 20 - 0 - 0 - 0 - 6, där två av nollorna var för att jag fick kalla in henne igen och en nolla var på grund av en knallning. Sexan var en väldigt märklig bedömning som ingen riktigt förstod, men i och med att jag inte hade någon chans att komma högre i resultatlistan så spelade det ingen större roll. Känslan var i alla fall långt bättre än vad raden visade!

Jag stod sedan som skytt på en ruta vilket var väldigt roligt. Jag sköt både för hundarna i nybörjarklass och hundarna i öppen- och elitklass så jag fick chansen att se hur massvis av hundar jobbade och tog sig an problemen, och därtill höra domarens kommentarer, råd och tankar. Oerhört lärorikt och faktiskt bra för tävlingsnerverna att se andra ekipage på nära håll på det viset.

Detta var i juni. I nästa inlägg får ni en redogörelse för årets andra WT...

 /Matten

Upp