Helgens spår
Förra veckan vankades det hussetenta så C fick sina skogspromenader på em/kväll eftersom dagarna spenderades med hussenäsan i termodynamikboken och mattenäsan begraven i jobb. Men det funkar ju! Fantastisktmed ljusa eftermiddagar och kvällar och så mycket energi det ger. Någon av dagarna promenerade vi till sandtaget och körde markeringar på topparna av sandkullarna där, för att plåga Cs muskler lite. Hon gjorde det jättefint.
Igår på morgonen cyklade jag till skogen och lade ett spår till hund & husse innan frukosten. 350 meter med bloduppehåll och återgång. Det fick ligga till sig till kvällen (eftersom jag var tvungen att sitta inne och plugga matte precis hela helgen... ) och då åkte vi och letade upp den där borttappade hjortklöven. C var ovanligt lugn i fotgåendet innan och hon spårade väldigt målmedvetet och spårnoga. Hon höll ett rätt lagom tempo, om än lite i överkant, då hon inte hann med att uppfatta när bloduppehållet började och trodde hon tappat spåret. När hon sänkte tempot och tänkte till hittade hon snabbt spåret igen. På dryga nio och en halv minut hade hon hittat bambi och fick kaxigt bära den tillbaka till bilen förbi en väldigt avundsjuk tax. Finns få grejer som slår att bära en skatt förbi en annan hund.
Nu ska jag återgå till att läsa artiklar... ju fortare arbetsdagen går desto fortare får jag komma tillbaka till min lillfis.
/Matten